Silk Road
Att komma fram till Yazd var som att komma till en oas i öknen. Efter flera nätter i parker utan tillgång till dusch och andra trevliga faciliteter möttes vi på Silk Road hotel av gratis parkering, duschar och gratis wi-fi. I Yazd finns världens äldsta gamla stan och ovanför hustaken med utsikt över moskén avnjöt vi vår middag.
I Yazd finns förutom den gamla delen av staden mycket annat roligt att se. Vårt första stopp var Zoroastriernas Fire temple, där en eld har brunnit oavbruten (påstås det) sen 470 AD, och den brann även när vi var där. Sen zoroastriernas tid finns även två Tower of silence kvar utanför staden som vi passade på att besöka. Här lämnades förr de döda för att ätas upp av fåglarna då man inte ville att de skulle förorena jorden. Nuförtiden löser man problemet genom att lägga de döda i cement innan de begravs.
Innan vidare färd mot Shiraz tänkte vi fylla på energiförrådet med en lunch men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Ramadan hade nämligen precis börjat och alla restauranger var tillsynes stängda. Med hjälp från några snälla lokalbor visade det sig dock att det fanns ställen som serverade mat, antingen nere i källarlokaler eller med gardinerna ordentligt fördragna. Så mätta och belåtna kunde vi tillslut köra vidare i värmen.
Kvällens camp blev precis nedanför Persepolis utanför Shiraz där vi kunde avnjuta en bra middag bland träden och smaka på de kända godsakerna som vi köpte med oss från Yazd. Det bestod mestadels av socker och marsipan med en och annan pistagenöt.
Vår vana trogen var vi tidiga vi Persepolis för att hinna före turistbussarna för att kunna insupa atmosfären ifred. Persepolis är inget dåligt bygge och trots att Alexander den store brände ner staden står flera pampiga pelar kvar som ger en en uppfattning om hur ståtligt det en gång var.
Posted in Allmänt, Iran by Malin Leijonhielm with no comments yet.
Leave a Reply